Veckans citat

"Förr tyckte jag att jag hade svårt att bestämma mig, men nu är jag inte så säker längre."- Woody Allen

måndag 28 mars 2011

Uppgifter IOS åk 4

Idag, måndagen den 28mars, fick ni ut uppgifter av Håkan i IOS:

1. Måndagen den 11April kl 13 ska ni ha ett skriftligt prov som kommer att handla om arbetsmarknaden i Sverige. Ni som inte har sett filmen "Generationen utanför" behöver kolla på den för att kunna besvara frågorna på provet. Provet bygger på att ni skall kunna era instuderingsfrågor samt innehållet i filmen.
'

länk till filmen :http://svtplay.se/v/2329491/dokument_inifran/generation_utanfor


2. Ni skall även visa att ni kan processen med att söka ett jobb. Ni skall välja ett arbete utifrån Arbetsförmedlingens hemsida, länk: http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Hitta-lediga-jobb/Sok-jobb-i-Platsbanken/Platsbanken-arbetsort.html?url=-123388378%2FStandard%2FSokViaArbetsort%2FSokViaArbetsort.aspx%3Fo%3D12&sv.url=12.5c31f22411dd2c5931280001445

- välj ett arbete ni kan tänka er att söka
- skriv ett CV, det finns olika mallförslag på nätet, fråga Håkan eller Jonas om ni får problem.
- bifoga ett personligt brev som skall handla om varför arbetsgivaren ska välja just DIG för detta jobb.
- adressera ett kuvert till arbetsgivaren och ge det till Håkan för att få en bedömning

Vill ni sedan använda er jobbansökan för att söka jobb på riktigt har ni ett alldeles utmärkt tillfälle nu!

Lycka till

onsdag 16 mars 2011

Zeitgeist

För er som är intresserade av konspirationsteorier och samhällskritik för övrigt kan jag rekommendera er att besöka:


http://www.zeitgeistmovie.com/


Kom dock ihåg att vara kritiska till det ni ser, filmerna väcker många intressanta frågor!

måndag 14 mars 2011

Uppgift i Internationella relationer åk 4

Mänskliga rättigheter                              IR/MUM 2010/2011
           
Varför?
För att vi ska känna till och kunna relatera till konventioner om mänskliga rättigheter när vi betraktar vår omvärld.

Körschema
Introduktion till MR
Vi läser definitioner av MR, UD:s rapporter om MR i världens länder, och lyssnar på Frida Mårtensson som presenterar de mänskliga rättigheternas ideologiska rötter.

Inspiration
Vi spelar FN-spelet Rätt åt alla
Uppgift
Ta reda på fakta enligt uppdrag A, B eller C.
A.     Välj ett land och ta reda på i hur hög grad befolkningen har mänskliga rättigheter enligt FN-konventionen.
B.     Välj en mänsklig rättighet och kartlägg hur väl denna respekteras. Avgränsa eventuellt med land eller världsdel.
C.    Följ nyhetsflödet under en vecka. Samla på nyheter där mänskliga rättigheter kränks.
Skriv ner ditt resultat, punktvis går bra, och lämna in till Katarina innan du går vidare till den kreativa/konstnärliga delen.
Dina nya kunskaper ska nu kommuniceras via ett intresseväckande kollage. (se separata instruktioner).

Resultat/presentation
Vernissage med mingel, bubbel och snacks före påsk.           
Förslag på Källor
Information hittar du till exempel här svenska UD:s rapporter land för land: http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/document/?instance=1&action_show_document.819.=1 Eller startsidan:
Hos Amnesty International som arbetar ideellt för större respekt för de mänskliga rättigheterna i hela världen
NE är som vanligt en pålitlig och användbar källa. Liksom Globalis http://www.globalis.se/ och FN-förbundet http://www.fn.se/


Betygskriterier IR
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven beskriver mål och medel vid studiet av utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.
Eleven diskuterar orsaker till och följder av konflikter.
Eleven reflekterar över begreppet etnicitet och dess betydelse i samhällslivet.
Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och hur de ska kunna efterlevas.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven redogör på ett insiktsfullt sätt hur mål och medel samspelar inom den internationella politiken.
Eleven analyserar orsaker till och följder av konflikter samt föreslår tänkbara lösningar.
Eleven preciserar och analyserar etnicitetens roll och betydelse inom något område.
Eleven ger exempel på konsekvenserna av att leva efter de mänskliga rättigheterna.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven förstår, strukturerar, tolkar och granskar kritiskt valda problemområden samt värderar och tar ställning i olika sak- och värderingsfrågor.



Introduktion till mänskliga rättigheter

mänskliga rättigheter är rättigheter som alla människor bör ha. Till de viktigaste hör att alla ska ha rätt till liv, frihet och personlig säkerhet och att lagen gäller lika för alla. Ingen ska få utsättas för tortyr eller annan omänsklig behandling. Ingen ska behandlas vare sig bättre eller sämre på grund av hudfärg, kön, språk, religion eller politisk uppfattning.
Det finns flera internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter, till exempel inom FN och Europarådet. Europarådet har en egen domstol, Europadomstolen för mänskliga rättigheter, dit alla medborgare kan vända sig om de anser att deras mänskliga rättigheter kränkts. Rättigheterna brukar också ingå i grundlagarna i enskilda länder. Trots detta finns det många länder där de mänskliga rättigheterna respekteras dåligt. I allvarliga fall, till exempel när hela folkgrupper mördas, kan FN ingripa.
På Mänskliga rättigheternas dag 10 december (som firas varje år) påminde FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon om att inget land är fritt från diskriminering. Diskrimineringen kan förekomma i form av exempelvis institutionaliserad rasism, etniska konflikter eller tillfällig intolerans eller avvisande. De som drabbas hårdast av diskriminering är handikappade, kvinnor och flickor, fattiga, migranter, minoriteter och alla som anses vara annorlunda

 

UD:s rapporter om MR i världens länder
Den 27 mars 2008 släpptes de senaste UD-rapporterna om mänskliga rättigheter i världens länder. Inom kort kommer uppdaterade rapporter, till dess får vi nöja oss med denna som fortfarande känns aktuell.

Globalt sett sker en positiv utveckling av efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Ett större antal människor åtnjuter fler rättigheter än någonsin tidigare. Färre avrättas, fler får rösta i fria och rättvisa val. På många håll finns en ökad öppenhet när det gäller att tala om mänskliga rättigheter.

Ekonomisk utveckling på många håll i världen har medfört bättre levnadsvillkor, skolgång och hälsovård för miljontals människor. Under 2007 antog FN:s generalförsamling för första gången på 20 år en resolution mot dödsstraffet.

Samtidigt fortgår grava övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.  Ett exempel är att antalet dödade journalister inte minskade. I många länder förekommer fortfarande svår diskriminering av i synnerhet kvinnor och HBT- personer (homo-, bi- och transpersoner).

Det internationella arbetet mot terrorism väcker frågor om rättssäkerhet och folkrättens tortyrförbud.

Respekten för de mänskliga rättigheterna i EU:s medlemsstater är i allmänhet mycket god, men brister förekommer. Inte minst efter terroristangreppen i Madrid den 11 mars 2004 och i London den 7 juli 2005 har avvägningen mellan respekten för mänskliga rättigheter och en regerings ansvar för sina medborgares säkerhet hamnat i fokus. Kritik har också riktats mot vissa europeiska länder när det gäller flyktingars rättigheter, övervåld från polisen, människohandel och romernas fortsatt utsatta situation.
Utvecklingen i Afrika söder om Sahara uppvisar flera positiva tendenser. Tretton afrikanska länder har nu avskaffat dödsstraffet och tjugo andra har upphört att verkställa avrättningar.
I Mellanöstern och Nordafrika har utvecklingen när det gäller mänskliga rättigheter snarast varit negativ även om förhållandena skiftar från land till land. Dödsstraff förekommer till exempel alltjämt i nästan alla länder i regionen.
Trots den ökade respekten för medborgerliga och politiska rättigheter i Sydamerika överlag finns orosmoment. Kuba är  fortfarande en auktoritär enpartistat utan yttrande- och  föreningsfrihet och ett oberoende rättsväsende. Överbelagda fängelser fortsätter vara ett stort problem på hela kontinenten
I USA är dödsstraffet en uppmärksammat problem. Kampen mot terrorismen har också rest frågor om inskränkningar av de mänskliga rättigheterna.
I Asien har situationen för de mänskliga rättigheterna i Afghanistan och Pakistan ytterligare förvärrats. Det utbredda förtrycket är oförändrat hårt i Burma, i synnerhet efter militärens blodiga nedslag mot demonstranter.
I  Nordkorea och Kina finns få tecken på utveckling i positiv riktning. Och i Tibet har den religiösa friheten försämrats genom införandet av  nya inskränkande regleringar av verksamheten vid religiösa platser.

Demokrati och mänskliga rättigheter

Det finns starka samband mellan mänskliga rättigheter och demokrati. De två begreppen är inte identiska och bör inte blandas samman, men det är uppenbart att en fördjupad och långsiktigt hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras. Att de mänskliga rättigheterna respekteras är avgörande för utvecklingen av en demokratisk kultur . De omvända sambanden är lika uppenbara. Demokratiska beslutsprocesser tenderar att förstärka skyddet för de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna liksom konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och de regionala rättighetskonventionerna innehåller en rad rättigheter som direkt eller indirekt utgör grunden för en demokratisk samhällsbyggnad. De rättigheter som har en mer direkt koppling till det demokratiska beslutsfattandet är åsikts- och yttrandefriheten, mötes- och föreningsfriheten samt den allmänna rösträtten. Även övriga rättigheter har betydelse för demokratiseringsprocessen, till exempel de som sammanlagt syftar till upprätthållandet av rättsstatens principer och rätten till utbildning.

Sverige stödjer på olika sätt valprocesser, partiväsenden och parlament i olika länder. Genom biståndet verkar även Sverige för åsikts- och yttrandefrihet, bland annat genom ett omfattande mediastöd.

Grundläggande behov såsom rätten till en rimlig levnadsstandard, hälsovård och utbildning spelar också en väsentlig roll för människors möjligheter att ta del av politiken. Det krävs ett minimum av materiell standard för att den enskilde ska ha kraft och råd att utöva sina politiska rättigheter. Rätten till utbildning är av avgörande betydelse för demokratin. (källa: Globalis)



onsdag 9 mars 2011

Feminismens historia

Igår, på internationella kvinnodagen, sände SVT en dokumentär om feminismens historia. Programmet ligger uppe på SVTPLAY tom fredagen den 8 April för er som är intresserade av att kolla på den: http://svtplay.se/v/2350638/dokumentarfilm/feminismens_historia

Programinformation:

Kanadensisk dokumentär från 2011. Den 8 Mars fyller internationella kvinnodagen 100år. Men idag, när färre kvinnor vill kalla sig feminister, är frågan hur långt kvinnorörelsen egentligen har kommit. Feministikoner som Germaine Greer och Susan Faludi intervjuas i den här dokumentären.

DOX sände även de en dokumentär igår som heter " Women are heroes" som finns tillgänglig tom torsdagen den 7april

http://svtplay.se/t/129797/dox


måndag 7 mars 2011

Mänskliga rättigheter

I Internationella relationer har ni idag, Måndagen den 7Mars, i grupper diskuterat mänskliga rättigheter. För att se en förkortad version av FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, besök denna sida:http://www.fn.se/skola/material/ratt-at-alla-ett-kortspel-om-manskliga-rattigheter/

För att kolla en Powerpointpresentation av FN:s verksamhet, besök denna sida:
http://www.fn.se/skola/material/power-point-serie-om-fn/

tisdag 1 mars 2011

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)



Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd - SIUS, är ett individuellt stöd till en arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga inför en anställning. Det särskilda stödet ges till såväl den arbetssökande som till arbetsplatsen av en SIUS-konsulent som har särskild kompetens i introduktionsmetodik.

Syfte

SIUS syftar till att ge ett särskilt stöd vid introduktionen inför en anställning. Stödet ges om den arbetssökande har stort behov av individuellt stöd för att träna sig i arbetsuppgifter och annat som krävs i arbetssituationen.


Erbjudande till arbetsgivare


Inför en anställning av en arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga kan SIUS-konsulenten ge ett särskilt stöd vid introduktionen. SIUS- konsulenten samverkar med arbetsplatsen om uppläggning av introduktionen och svarar för att ge det individuella stödet till den arbetssökande enligt en handlingsplan. Det kan ibland innebära att SIUS-konsulenten arbetar sida vid sida med den arbetssökande i de aktuella arbetsuppgifterna under en tid. Stödet trappas ned successivt under stödperioden för att helt upphöra när den arbetssökande kan utföra planerade uppgifter självständigt. Stöd genom en SIUS-konsulent förutsätts inte pågå längre tid än sex månader. Om behov finns kan ett visst uppföljningsstöd lämnas under ett år från anställningens början.
Under introduktionstiden föreligger inget anställningsförhållande men i likhet med
arbetspraktik likställs den arbetssökande med arbetstagare vad gäller vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen. Det innebär bl a att arbetsgivaren ansvarar för att arbetet bedrivs på ett säkert sätt och att personlig skyddsutrustning tillhandahålls när så erfordras. SIUS medför i övrigt ingen kostnad för arbetsgivaren.


Vem kan få SIUS?


Arbetslösa arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga som
bedöms ha behov av ett särskilt stöd inför en anställning kan få individellt stöd från en
SIUS-konsulent.


Villkor och förmåner för deltagare i SIUS


Under introduktionstiden får den arbetssökande ofta aktivitetsstöd. Den arbetssökande
är försäkrad för arbetsskada, sveda och värk med mera samt vid dödsfall. Staten kan lämna ersättning för eventuella skador som den arbetssökande vållar.


Handläggning och överenskommelse


SIUS-konsulenten kontaktar arbetsgivaren om en möjlig anställning för den arbetssökande. Efter kartläggning av lämpliga arbetsuppgifter och bedömning av stödinsatser gör arbetsgivaren, den arbetssökande och SIUS-konsulenten en överenskommelse om introduktionens uppläggning och omfattning. Arbetsförmedlingen beslutar om särskilt introduktions- och uppföljningsstöd genom en SIUS-konsulent.


Regler


Förordning (SFS 2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.
Förordning (SFS 200:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.


Information


Ytterligare information lämnas av Arbetsförmedlingen Kundtjänst, 0771-416 416 eller av den lokala Arbetsförmedlingen.

Öppet hus på Malmö Högskola

Nu på torsdag, den 3mars håller Malmö Högskola öppet hus. Jag och Håkan kommer följa med de av er som är intresserade av att gå dit.

För mer information och fullständigt program:http://www.mah.se/Om-Malmo-hogskola/Oppna-evenemang1/Oppet-hus-pa-Malmo-hogskola/